Så har vi då redan avverkat två av julens dagar. Tiden går som bekant fort när man har roligt. Det är vansinnigt synd! Tänk om det varje dag kunde vara så här: Tindrande ungar som bygger lego med en lika tindrande pappa.
En mamma som lagar canapéer och ägghalvor de luxe på löpande band, utan att klaga det minsta. En mamma som går runt och myser i förkläde och sina nyförvärvade Thomas Saboörhängen...

Dottern i huset var så upptagen av den nya pusselbollen hon fått, så när hon efter ett par timmar var klar med den, så hade hon fortfarande julklappar med oöppnade kartonger... i hennes paket fanns böcker, Littlest Pet Shopsaker, scrapgrejor, smyckesskrin och en sån där suverän klämlocktång som man inte kan trassla in sig i. Den får jag hon säkert användning av!
 
Sonen, han fick lego, lego och lego och är möjligen nöjdast av alla. Ett par skidor och en hockeyklubba kammade han också hem.

Gubben fick sin efterlängtade vattenbubblare, en stektermometer och tio meter audiokabel.

Själv blev jag som sagt ägare till ett par fina silverörhängen. Dessutom fick jag ett tvåvånings kakfat med matchande skålar, en mixerstav, en ryggsäck och en peng.

Julaftonen spenderades med svärföräldrarna, svägerskan och hennes familj, samt gubbens kusin och hennes föräldrar (tillika våra goda grannar). Mycket trevligt! Nuförtiden kan man ju sitta ner och äta utan kaos. Ungarna äter snällt och behöver inte servas så mycket. När de ätit fortsätter de leka uyan bekymmer.

Idag har morsan, farsan, syrran och två av syskonbarnen varit hit. Jättekul att få träffa dem, det blir alldeles för sällan. I morgon ska vi till morsan. Jag hade helst bara stannat hemma, nu när jag dessutom tagit ledigt från jobbet i morrn...

Gubben har just kommit hem. Han har, efter ingen övertalning alls, varit iväg och hjälpt en vid namn icke nämnd person att ta sig loss efter en ordentlig fastkörning med skotern. Det ligger en frågespelsduellvibb i luften. Frågespelsduell och skumtomtar, det blir bra.