Tveksam poesi.
Näsan av takdropp glimma
Vattnet fryser och propparna går
Tolv kilo ved per timma
Grannen vandrar (som han är van)
jycken hans fryser som själva...
Uppvärmningen hade väl räckt men,
nu skylls ock kylan på växthuseffekten.
Trevligt folk...
Skulle du handla av den här säljaren?
Citat från auktion på Tradera:
"OBS: LÄS FÖRST !
DENNA AUKTION SAMFRAKTAS INTE-DETTA ÄR ANNONSES VILLKOR-BJUD INTE OM DU INTE GODTAR ANNONSENS VILLKOR-och maila inte och be om samfrakt när det står klart i annons villkoret att denna auk.samfraktas inte.Oavset hur många av dessa "1 kr.auk." du köper - gäller samma villkor.
samfraktas inte denna auk. eftersom i frakten ingår inte bara kuvert och frimärkeenligt postens tabbel - utan ingår också min egen administrationskostnad som är det enda som ger mig något- helt enkelt.ingethemlighet.
OBS.det finns upp annonserade andra auktioner där man kan köpa dessa varor tillnormalt pris 19 kr som varan normalt kostar ock då samfraktas- menallt står i annons villkoret klart -läs den. "
Intressant tanke, att sälja billigt med dyr administrationskostnad och att på nåt sätt be om förståelse för det... hehe... "som är det enda som ger mig något"
Som sagt, trevligt folk.
OS
Under OS får man bekanta sig med många olika sporter och sportutövare under kort tid
och jag tänker att nåt konstigt är det...
För vad är det som gör att man tycker att det är en bra idé att slänga sig ut i 90-metersbacken?
Att man iförd lättvadderad syntetdräkt flyger 125-130 meter i luften utan skyddsnät och med
bara skidor på fötterna? Att man åker mängder av kilometer på skidor, plågar skiten ur liv och lem
med en medaljchans som är kanse 1/20? Och han med bobben... som ändade sina dagar i en betongpelare?
Jag vet inte... det verkar inte särkilt smart.
Och allt det här sker medan jag får vänta två veckor på nästa På Spåret...
Boktips. (ja, nu går skam på torra land...)
Gud hör bön!
Inte en enda liten semla hade jag sett röken av idag, medan barnen fått varsin på skola och dagis och mannen blivit bjuden på semla på jobbet... oerhört orättvist, speciellt med tanke på att man och barn redan är så rundlagda och jag själv så tanig och finlemmad. Vem kunde väl behöva en semla mer än jag?
Så jag satt vid middagsbordet och uttryckte högt en önskan om att svärmor skulle komma förbi med en låda hembakta. Alternativt kunde jag tänka mig gå så långt som att ringa dit och fiska lite efter godsakerna...
Men... utan påringning stod de strax därpå innanför dörren, svärmodern och svärfadern. Med en låda full med fantastiska semlor. -Blev ni förvånade? sa svärmodern och syftade på deras spontana besök. -Ja, mycket! sa jag och syftade på det ovanligt snabba ingripandet av Vår Herre...
Vatten på gåsen...
Måste ta mig till studiecentrum i morgon, trots att jag jobbat.
Nu skulle jag gärna hoppat fram till första juni.
Vila, värme, husvagnssemester...
Akut svacka.
Och nu är vi där igen.
Tre av nästa veckas dagar åtgår till tentor:
Klinisk kemi
Blod och blodsjukdomar
Endokrina sjukdomar
Farmakologisk smärtbehandling
Reumatologiska sjukdomar
Onkologi
Gaaaaaah!
Nästa kurs blir dock tentafri... vi ska i stället hänge oss
åt Polit & Beck (eller Polit & Hungler... vad är det som gäller egentligen? har Beck gått och gift sig?)
och nåt så spännande som pedagogik i omvårdnad...
Och genast verkar tentor fantastiskt trevligt...
Kort sammanfattat.
"Gode Gud,
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden!"
Det säger allt. Faktiskt.
Fördelen med knark
Men det finns tillfällen då substanser med central verkan är endast av godo:
-Tandläkare Fernando har borrat, karvat, filat och spolat i min tand i två timmar non-stop idag.
Och jag har legat där, mild i sinnet och tittat rakt upp i den starka lampan och tänkt att han Fernando nog är en rätt trevlig prick ändå.
-Jag har nickat och gurglat på tilltal och spottat på beställning.
-Jag har stått vid luckan och utan att ens bli irriterad tryckt "godkänn" när receptionisten debiterat mitt konto 2060 kronor.
Det man inte förstår...
Även i det lilla runt omkring.
För tillfället är orken så slut, så slut. Det trodde jag nog att den var för länge sen, men
det går alltid att krama ur några droppar till. Och när inte det heller går kan man vända orkförpackningen avig och slicka den ren... fast sen då? Var kan man köpa ny?
Det är inte studentlivet som tröttar ut. Inte sjuka barn och ännu mer sjuka barn heller... inte familjeliv och inte husreparationer. Inte snöskottning eller stiga upp tidigt.
Men att försöka göra sitt bästa och sitt allt efter bästa förstånd för någon som verkligen behöver... och att inte nå fram. Att inte på något sätt nå fram.
Det tar ork.
Ooorka!
Och även denna dag bjöd på ett sjukhusbesök... den här gången frågade jag i luckan om jag skulle visa upp bonuskortet... Vad jag inte visste, eller säkert har hört men inte registrerat var att man ju faktiskt får spara ihop alla barnens läkarbesök och vid 900 spänn får man frikort. Eftersom det bara är akutbesöken som man får betala för så undrar jag nu om det kanske vore idé att söka för ytterligare nån åkomma, så att man får den där frisedeln nån gång... då har man ju hela året räddat! Så vad säger ni? Några bra idéer på potentiella sjukdomar? Eller räcker det med att säga att man vill ta med ungarna på ett studiebesök?
Nä... nu får det vara nog med sjukstugor, vårdcentraler, jourmottagningar... I alla fall i det privata.
Och nu, nu ska förra veckans studietid som av förklarliga skäl inte blev av, tas igen trots att barnen fortfarande är sjuka, trots att vi ska hinna med en begravning i veckan och trots att det ska arbetas hela nästa helg. Tre tentor nästkommande vecka... känns lika enkelt att ta igen som att medelst en slöslipad schweizisk armékniv mejsla ut en kopia av Manneken Pis ur ett titanarmerat kevlarbeklätt berg i Mont Blanc´s storlek.
Utkast: Feb. 7, 2010 (eller uppkast, kanske?)
-Varför finns det inte nån straxvisare på klockan?
Om-en-stundvisare finns inte heller, konstaterade hon.
Det förtäljer en del om vad man säger till sina barn: Vänta en stund... Alldeles strax... Jag ska bara...
Sonen frågade idag, när jag lagade Flygande Jakob till middag, om det var den riktiga Jakob i maten.
Så jag fick helt enkelt förklara att man inte gör mat av människor...
Det var väl dagens glädjeämnen... för övrigt är mörker över Stockbäcken, som morsan skulle ha sagt.
Själv har jag piggnat till efter magsjukan. Nära-dödensjukan. Den magsjuka som först var min vanliga efterhängsna magkatarr, men som sen visade sig vara av grövre kaliber. (jag ber alla bokgruppstejerna om ursäkt... jag skulle givetvis inte ha kommit om jag hade anat ugglor i mossen) Den ilskna tanden har gjort sig påmind igen och jag tajmar in Voltarendoserna så att jag ska hinna somna innan effekten avtar. Det är tre tabletter dagligen som gäller och de åtta timmar som ett piller bör hjälpa, är grovt överreklamerade/saknar proportion... två-tre timmars lindring ger de, på sin höjd. På måndag blir jag ju tvungen ringa Folktandvården igen, Gud hjälpe mig...
Sonen hostar. Värre än vanligt. Ett telefonsamtal till Jourcentralen idag, avsett att införskaffa nya recept till gossen, slutade med ett besök på ovan nämnda instans, en tiodagars antibiotikakur samt fem dagars karantän hemmavid. Så hemmavaron fortsätter... jag har sagt det förr och tack och lov haft fel, men den här gången lär jag få resttentor. På riktigt.
Och sen då... eftersom tillräckligt inte brukar vara nog så började dotran kräkas för en timme sen.
Stackars barn, nog borde de få slippa magsjuka åtminstone! Nu är det hinken en gång i halvtimmen som gäller... Maken har inte fått magisen än, så i ett desperat och månne fruktlöst försök att rädda honom från den så tar jag hand om magsjuka barnet. Maken servar hostiga barnet som måste inhaleras och ges dryck såväl dag- som nattetid... så nu, klockan 00:50 tar vi nattens första matrast... det kommer att bli en lååång natt!
TV
Ni ungdomar får väl se Let´s Dance...
Jo... det gick den här gången också.
(och ändå har jag mage att vara lite surne över att jag var sååå nära VG på två tentor till... skämmes tamejtusan!)
Uppdatering 11:58 : Jag hade 45,5 på senaste tentan... VG började vid 46. Jag är surne! Rejält.
Ngåååååååååh!
Snö
När jag skulle hämta ungarna idag och behövde skotta fram bilen så insåg jag att det inte fanns nånstans att placera den bortskottade snön... plogkarmarna är för höga och på gården har snöslungan gjort berg av små kullar. Så jag flyttade snön åt sidan och överlät jobbet åt nån annan.
Nån annan blev förstås maken, men min egentliga inställning är att den som lagt hit snön också får forsla bort den. Tycker att det är ett rimligt krav.
Sonen har fått lite feber. Han sover gott, men gnisslar tänder så det skär genom märg och ben.
Förresten är det den röda märgen i benen som bildar blodet. Håller jag också på med ikväll: Blodbildning och klinisk kemi. Tänkte ligga steget före innan den här tentan. Eller de här tentorna. Som vanligt mer än en: en hemtenta i onkologi, ett seminarium i hjärtsjukdomar, KOL och astma, samt två tentor i klinisk kemi och endokrinologi. Om jag ligger i nu, så kanske ag slipper sitta 24-7, sista dagarna. Man vet ju inte om man får plötsliga förhinder (sjuka barn, tandvärk...) så det är en klar fördel att ha börjat i tid.
