vickanonline

...av Leffe... om en dokumentär som ska visas på tv ikväll.

Jag ska iväg på jobbet och jag hoppas att det är min tur att hålla i fjärrkontrollen då...

Hur som helst, dokumentären handlar om en 25-årig tjej som är präst... och gift... med en kvinna!

Ett hett ämne i kyrka och frikyrka! 
Och meningarna går isär...

Meningarna går isär i resten av föreningen, arbetsplatsen, staden, landet, världen också...
...men det blir alltid brännhet när det handlar om kyrkan.

Kyrkan borde vara ett gott exempel. Kyrkan finns till för var och en.
Vi ska vara välkomna som vi är.

Och jag tror att det är så.
Oftast...

Jag tror att det handlar om några få som fördömer.
Som har stort inflytande, höga stämmor och mycket dåliga kunskaper...

Önskar att fler kunde stå upp mot dessa... att vägra acceptera.
Jag hoppas att jag själv kommer att göra samma sak den dag jag ställs inför det.

Ingemar Olsson har skrivit en sång som de flesta känner till,
oavsett hur mycket eller lite man har med kyrkan att göra:

Det finns så många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv han accepterar dig ändå
Det kan du lita på

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Frågade dottern vad hon vill ha för sänggavel.
(när rummet är klart... sen... nån gång)

-En regnbåge! sa hon...

...så det var bara att ta fram sticksågen och en skiva limfog

(som jag förstås hade på lager bara utifall att... det har väl alla?
Nähä, inte?
Trodde det var en självklarhet i varje seriös hemmasnickares skafferi...
...fast det är väl det som skiljer agnarna från vetet... hehe...)

Riktigt trevligt var det i alla fall att såga med sticksågen.
Det skulle Ernst ha sett!

Om han kommit förbi just då och sett min sprudlande kreativitet
så hade han skickat mig raka spåret till TV4, avdelningen hemmafixarprogram.

Efter provfilmning och kontraktsskrivande skulle Ernst förstås bjudit mig på en kopp te
 som han såklart bryggt själv av några speciella örter,
(Hallucinogena Imbecillus och Cerebralis Vacuum)
som han odlat i sin egendesignade trädgårdstäppa...

När den tillkapade limfogskivan slipats och putsats
så behövde den förstås lite färg...

Men 100-nånting kronor/litern för lackfärg x 3 burkar,
när jag bara behövde täcka en halv kvadratmeter... nä, det gick ju bara inte...

...så jag köpte provburkar på Beijer.
Vattenbaserad färg.
Röd, blå och gul
(den gröna och den orange gick ju att blanda till av di övrige)



Bara ett problem:
Opacitet: Nolla.

Jag har målat ett antal varv och det går inte att täcka kvistarna...

...så nu måste jag förbehandla kvistarna flera varv innan jag kan måla färdigt...

...och härmed lovar jag och svär att aldrig mer påstå att billigt är lika bra som dyrt.

Snålheten bedrar visheten.

Nåväl... nu kommer dotterns rum att signalera Pridefestival för hela slanten, hihi...

...och jag vill tillägga att den här likheten såg jag först efter jag börjat måla.
Ingen idéstöld alltså:

En ny och fin dator... och en gammal Nintendo spelkonsol.

Ja, himmel så mycket skoj man haft med dessa gamla tevespel...

Super Mario Bros, såklart... Pro-Am Racing... Ice Climber...

Skulle bara haft en bild på min gamla Commodore 64 med bandstation också...

...eller högstadiets Compisdatorer som inte ens hade färgskärm
(vi pratar 1992... det var inte på tidigt åttiotal, vilket man lätt kan tro...)

Det enda man kunde göra på Compis var att programmera den till att skjuta prick med kanon.

(Maken påstår att man kunde göra annat också... programmera en man som... hrmm...
...umgås med en kvinna under...
så att säga... monotona rörelser...  men det vet jag inget om...)

1995 var första gången jag provade internet. Då satt vi 20 personer i datasalen
och surfade på 486:or med nåt modem som tog en förmiddag på sig att ladda en sida.

Nog är det mycket nostalgi över dessa gamla elektroniska pryttlar.
Men jag föredrar ändå dagens fina och användbara maskiner!

...skulle jag ju visa er:


Grynig bild med dålig färgåtergivning,
men dock.

20 spänn för denna hatthylla, som har sålts på Åhléns (enligt säker källa).
Dottern ska få den i sitt rum när där har blivit tapetserat
(läs: dottern kommer aldrig att ha den i sitt rum...)

Det är över...

Inget mer Richard Olssons OS-studio med
kändisar-som-inte-kan-nånting-om-sport-
och-som-inte-kunde-bry-sig-mindre-heller.

Inga mer inställda barnprogram, dokumentärer och såpor.

Ingen mer OS-logga i högerkrysset på tv:n...
(nej, förresten, högerhörnet ska det stå, högerkryss är ju en sportterm. Går bort.)

Inget mer "Kallur i tårar"...  Olsson, Kluft och Gud-vet-vem i tårar.

Inga mer trippla världsrekord och föga förvånande dopingavslöjanden.

Ingen mer Stefan Holm som sliter sig i öronen och kammar håret med sina nervöst svettiga händer. 

Ingen Alshammar som försöker lappa ihop sin trasiga baddräkt som rämnade
för att hon underskattat sin kroppshydda en smula.

ÄNTLIGEN LUGN OCH RO!

Av Annelie.
Det var ju trevligt... att hon gillar min blogg alltså!

Jag vet dock inte riktigt vad det hela går ut på...

...fast jag antar att det egentligen inte går ut på så mycket mer än att jag ska
nominera sex andra bra bloggar och länka till dem, så
att andra hittar dit.

Men förklara gärma för mig... jag är nog lite bakom flötet:
Om man kan nominera bloggar,
kommer nån då att vinna? Och i så fall: vem och hur går det till?

Ja, skit samma... jag ska  helt klart nominera några...det är ju bara så svårt att välja... alla mina länkar går ju till
 kanonbra bloggar. (så klart, annars skulle de inte finnas med i min lista...)

Och om man nu ska nominera bloggar, så
ska man också motivera varför, tycker jag.

Jag nominerar bara bloggar som jag inte sett nån nominering hos tidigare,
för det är de bloggarna som måste få synas mer:

Fru Lundgren
-för att hon bloggar om vardagsliv, familj och arbete... på rim!

Intresseklubben
-rolig blogg och rolig bloggägare.
Han har gjort en stor insats för sin hälsa. Och bloggat om det.

Leffes Horizont
-intressant och varierad blogg med
korta kärnfulla inlägg.

Mindra - ett mirakel
-av en mamma med ett annorlunda familjeliv.
Hennes yngsta barn föddes med vattenskalle.
Stark blogg som berör.

Ninnies andra hem  
-blogg om en mamma som mitt i vällingkarusellen lever med ett funktionshinder.
Bjuder frikostigt av sig själv och sitt liv.

Den uppmärksamme ser förstås att jag nominerat fem bloggar... kunde inte bestämma mig för nån fler...

Vill också tillägga att om ni som blivit nominerade inte fortsätter kedjan kommer ni att drabbas
av olyckor och era hundar kommer att få rabies och era svärmödrar
kommer att hemsöka er tre gånger i veckan...

Loppis, som sagt... Istället för IKEA.
 Blev alltså ett litet (men dock) inflöde av kontanter istället
för att göra sig av med dem.


Ingen vidare trängsel... inte alls mycket folk, men lyckades ändå
sälja en del grejor som man bara inte behöver ha kvar.

Amningspump till exempel.
Jag är ju klar med den biten.
Bra att nån annan får glädje och nytta av pumpen...
Och jag hoppas att köparen inte tänker alltför mycket
på att en vilt främmande människa
faktiskt haft sina... hrmm... kroppsdelar i den...

Lite barnkläder och skor försvann också.
Samt några färdiglästa Family Living.
 
Anna Wahlgrens "Barnaboken" ville ingen köpa.
Och på det behövs väl inga kommentarer?



Vissa försöker pruta från superbilligt till gratis.
Nästan så de tycker att man ska betala för att de ska ta grejorna.
Men då behåller jag hellre mina saker.
Eller ger dem till Röda Korset.

Som brukligt är så kom jag förstås hem med nya grejor också... man kan ju inte hamna på minus ju:

En rödlackad hatthylla av plåt till dotterns rum. Jättefin.
Kommer att passa bra bredvid IKEA PS-skåpen.
Att hänga lite utklädningsgrejor och halsband och änglavingar på...
Kanske hon kan lära sig hänga upp sina kläder där på kvällen också...

...fast det är nog att hoppas på för mycket...
(avd. takes one to know one...)

20:-  betalade jag för hatthyllan. Billigt! 
Om jag inte hade haft kameran på språng skulle jag ha visat en bild.
Försökte googla på en men lyckades dåligt med det. 


Två små snickarbälten blev det också... ett till sonen och ett till... ja, jag vet inte till vem.
Kanske ett extra att ha i leksakslådan när smågrabbarna ska bygga.
Sonen har i alla fall haft bältet på sig och bankat ivrigt med sin leksakshammare
(som det står Black & Decker på!) på husväggen.
10:- per styck för bältena.

En stor fin lastbil med jättetysta (viktigt!) gummihjul.
Som ny, kostar skjortan på Barnens Hus.
Precis som allt annat i den nämnda butiken..
30:- prutade jag ner den till.
Från 40:-


Kompisen hade mängder av babygrejor, spjälsängar
och sånt och det mesta försvann. Klirr i kassan förn henne alltså...

...fast hon var nog mest nöjd  över att slippa släpa hem rapplet igen.





Min man och grannen är ute på gården och gräver hål.
Långa hål, breda hål, djupa hål...
Har hyrt en liten grävmaskin för att kunna  lägga rör under marken
från stuprören. Vi brukar ha en pöl vid ena gaveln när det regnat.
Nej, förresten. Inte en pöl. En pool. Men nu är det fixat.

Mannen och grannen kommer in ibland och vittnar lyriskt
om hur fantastiskt roligt det är att köra grävskopa.
En näst intill religiös upplevelse.
Dessutom gör de stora fynd i vår gräsmatta.
Arkeologiska fynd, som härrör från nybyggartiden
 för ungefär 35 år sen.

De har hittat avloppsrör. (som ej är i bruk)
några säckar betong
och så en massa gammal kabel som
inte var strömförande.

När de inte kör grävmaskin ser de ut så här

Nu är det dags för kvällsfika
Ha det gott allihopa!

Bara en liten bild från senaste stugbesöket . Att titta på och blicka tillbaka till när
höstmörkrets kulenhet sänker temparaturen i själ och tanke... suck.

*

Oj vad jag har hunnit mycket i veckan.

Igår kväll fick jag ett plötsligt infall att jag skulle göra klar vår sprillans nya dator,
så att den blir 1:st choice, så att säga... den gamla är ju inte bra och när det nu finns en ny så borde ju den bli använd. Dessutom installerade jag den nya trådlösa routern
som också har stått oanvänd i flera veckor.

Resultatet blev:

20 meter kabel -av väldigt varierande art-  plockades bort från det hörn där de legat
och samlat damm/bildat blåknutar/varit i vägen/sett bedrövliga ut.
Hörnet blev snyggt och rent, med bara ett fåtal små kablar. De flesta gömdes effektivt
bakom gardinen där de snörades ihop med påsförslutare.
Det trådlösa nätverket fungarade klockrent... åtminstone tills i morse
då jag slog igång strömmen till routern,som jag så noggrant stängde av igår kväll.
Med strömbrytaren på skarvsladden.

Notera detta: trådlösa rotutrar skall inte, observera: INTE stängas av!
Man ska ha dem igång alltjämt, dygnet runt ,för att effektivt maximera den strålningsdos man får i sig...

Man tycker inte att det skulle vara så komplicerat att tillverka en elektronisk mojäng
som klarar ett litet strömavbrott utan balla ur...

Nu funkar det inte alls och jag har vänt min arma hjärna avig
för att få ordning på det... men det har inte gått så bra, så nu är jag tillbaka
i sladdsurfandet igen... måste ta mig i kragen och ringa El Computros Guru; min svärfar.
Han kan sånt där, skulle säkert ta fem minuter för honom att få ordning på problemet...
Men jag vill klara det själv... envis som en treåring som prompt ska
smöra sin macka själv och inte ber om hjälp förrän mackan smulats ner till ströbröd.

Nåväl... jag har gjort andra duktigheter också... jag har städat ur
linneskåpen i vardagsrummet. Den som vi inte har linne i, men väl ett par hundra cd-skivor, allt mitt pyssel
i ett saligt kaos och så en massa spel och gubbens pokerväska. En hel ICA-påse full med skräp kastades
och jag är såå lättad! En skåp blev tom, så jag tror finservisen får flytta in där. Nån gång när jag ids städa köksskåparna alltså...

Tror jag måste fortsätta på inslagen bana och vara nyttig medan "ilet räcker" som vi säger,
men jag måste i första hand plugga till Samhällsprovet imorgon...
Fick starkt VG på första inlämningen och jag vill verkligen inte skryta, men jag
är rätt nöjd. Nöjd för att jag nog inte behöver oroa mig för att klara kursen...

Desto mer bävar jag för Matte B som drar igång i dagarna.
Jag är 50 gymnasiepoäng ifrån en plats på Universitetet... 50 ynka timmars skoljobb. Må det bara gå vägen!

Och jag lär få hygglig besöksstatistik med en sån rubrik, hehe...

Det här är en bild me tall...

*

(dessutom är bilden stulen på nätet...)

Lite ny design och så har jag rättat till kommantarknappen och länkarna, så nu ska det gå att hitta!
Ni som tycker det funkat dåligt, samt ni som använder Mozilla Firefox... skule bli glad om ni kunde lämna en kommentar
och berätta hur det funkar...

*

Inskolningen på dagis går bara fint för sonen.
Hans f.d dagmamma jobbar ju där, så det första han gjorde när vi kom till dagis igår var att ge henne en stooor kam.

Och jag längtar efter mitt jobb och mina arbetskamrater. Tillbaka till verkligheten.
På måndag är det dags!

Nu ska jag ta på mig flytvästen och simma iväg till brevlådan. 
Vi ses !


Måste nog ta och kolla tisdagstema idag...

Nä... jag får inte ordning på det... nu kör jag med en vanlig färdig stilmall i bloggen tils
jag har fixat min egen igen... ha översikt med eventuella konstigheter under tiden...

Kram på er!

Vad har hänt med min blogg??

Måste ta och se över detta... nån liten knapptryckning som  gått över styr gissar jag... tusan också...
... jag har inte tiiiiid med sånt här...

Man hade skötning... var på bröllop... kom hem 02:45.
Tänkte sig en ordentlig sovmorgon. Äntligen!

...vaknade 09:00.
Såklart.


Men vilken fantastisk dag det blev!
Jag hoppas att de nyblivna makarna
tyckte likadant.
Och de verkade nöjda i alla fall....

Vigseln gick bra.
Brudparet var så himla fina.
Brudgummen nära till tårar (sa nån)
Bruden nära till skratt (sa hon själv)
Kantorn höll sig till noterna
och prästen, samma präst som vigde oss för sju år sen,
var lika finurlig och okomplicerad som vanligt.
Det gillas!

Han gav brudparet varsin tub av ett tvåkomponentslim.
Tillsammans blir de två tuberna ett starkt och bra lim.
(maila mig om den liknelsen inte gick hem...)

(på vår vigsel liknade han äktenskapet vid en pizza, men jag antar att det inte hade varit riktigt
korrekt att ha med sig en hel pizza i kyrkan. Två små limtuber funkade dock bra att smuggla in under... ja, ni vet, prästklänningen. Heter det alba?)

Sen var det då dags för sedvanlig riskastning, fotografering och
puss & kram.

Hästen Odin med förare skjutsade sen brudparet
till nyblivna svärföräldrars 1600-talsgård, där
festen hölls.

Bryggargatan var på plats med mat och dryck.
Och vilken mat sen. Vad sägs om:


Rökt Forell med Yoghurtsås

Helstekt reninnanlår med enbärssås
och Pommes Anna

Vaniljpannacotta med åkerbärssorbet

Kommer att kännas som ett dåligt skämt att äta blodpudding till middag idag...

Min bättre hälft, som var toastmaster, skötte sig kungligt!
Han var rejält nervös innan, men med ett så vältrimmat munläder
kan det bara gå bra. Jag är imponerad!

Mellan varven hölls det tal... mycket fina tal av brudparets föräldrar.

Och så hade vi lekar, lite spex förstås
och brudgummens syskon (yngre bror och syster)
gjorde en strålande tolkning av brudparets personligheter.

Själv hade jag också en punkt på programmet, med min medhavda, nyinköpta tankeläsarhjälm.
Och fast jag lovat mig själv att ta det lugnt, prata s-a-k-t-a, så blev det ändå
inte bra... jag blir ju alltid så fördärvat nervös...
Dessutom var ljudkvaliteten på inspelningarna (gästernas tankar) så kass
så det hördes knappt vad som sas...
Nåja. Det fick duga i alla fall... är väl tanken som räknas... eller?

Bröllopets yngste deltagare hängde med ända till 23:00 tror jag... Blott åtta dagar gammal är han.

Den äldste gästen, farfar (eller möjligern morfar)
var dryga 80. Han var kvar till efter tolvslaget och spelade brudvals på dragspel.
Brudparet verkade ha övat ordentligt... sen vet jag inte om det var en renodlad vals kanske, men
det funkade i alla fall... Men mest rörande var faktiskt att se brudgummen och hans mamma dansa!
Nu blir jag lite tårögd igen... blir alltid rörd av familjer som är så måna om varann
och verkligen visar det. Det är fint att se att det finns en omtanke.
Och att de, fastän alla är vuxna, har omsorg om varandra...

Efter valsen blev det dans av det modernare slaget.
Schlager... från 80-nånting. Mycket modernt.
I alla fall dansade bruden och några av tjejerna/kvinnorna/damerna i sällskapet. 
Undertecknad höll sig dock därifrån, ty jag dansar icke!
Vare sig nykter eller under påverkan.

Tack och lov delar min make den tanken med mig.

Men vi hade trevligt utan dans.
Det fanns så många sköna människor att prata med.

Till sist bjöds det på Pytt i Panna och stekt palt
nere vid sjön. I fullmånens sken och med dimma över vattnet.
Marschaller kantade vägen ner till sjön.

Med filtar omkring oss satt vi vid elden och åt kvällsmat.
Vid tvåtiden på natten ungefär.

Den fest vi fick avnjuta igår kommer jag att leva länge på...

Vi for till svärföräldrarnas (mina alltså) sommarstuga, tillsammans med ett par andra familjer.
Hektiska roliga dagar som avslutades med fiske efter att barnen somnat.
Damerna for ut och fiskade två kvällar och de andra två kvällarna var det herrarnas tur.

I halvmörker och fem plusgrader fiskades då denna best upp.
Efter år av längtan och idogt försökande.
1,4 kg och 46 cm abborre!

*

Stor dag i morgon.
Vigsel och bröllopsfest ska vi på
och nu gäller finslipning av detaljer och spex.

Har jagat ett par skor i stan
(nä, alltså inte jagat skorna bokstavligen)
men mina fötter lämpar sig inte för skor.
Jag borde ha bott i djupaste Afrika och levt mitt liv helt utan skor.
Det blev ett par hyggligt snygga, men ack så obekväma svarta skor med klack.

*
Börjat samhällskunskapskursen.
Less på semester. längtar till jobbet.
Börjar om en vecka.
Vill blogga mer, men hinner inte...

*

I går erbjöd svärmor barnpassning ifall vi skulle vilja gå på Noliamässan.
Ja tack! sa vi (förstås) och åkte in till stan.

Jag hade ju för ovanlighets skull fått en biljett av min arbetsgivare.
Maken hade för vanlighets skull INTE fått någon biljett av sin arbetsgivare.
Rätt hutlöst att man måste betala för att gå in och handla. Eller?
Som om de skulle ta inträdesavgift på ICA...

Vi gick på mässan med ett par goda vänner som
också fått barnvakt.

Tittade på husvagnar, åkgräsklippare, skotrar (usch) och en massa tingeltangel.
Bland annat fanns det jättefina glasskulpturer som var belysta underifrån
och det var riktigt läckert.

Och så den här som jag skulle ha köpt om jag varit förmögen:



Från Niklas Originella.
(jag tror att Heta Hyttans Linda Isaksson gjort glashjärtat)

Men inte blev det mycket handlat:
-Ett metspö till dottern.
-En påse jättesåpbubblepulver. Också till dottern.
-Sex stycken Foppatoffelknappar -sannolikt av usel kvalitet-  till barnen.
-Ett stycke väldoftande tvål med artificiella färgämnen.
-Två t-shirts till en summa av 50 kronor.

Vi gick till Nymans Fiske och Fritid och kollade lite.
Började prata med en av säljarna där och det var...
...min (och makens) gamla simlärare från småskolan!

Jag blev full i skratt och tack och lov ringde min mobil
så jag fick gå undan ett tag...

..för det enda jag minns av Janne är att jag var livrädd för honom!
Han satte skräck i mig och ett tag gjorde jag allt för att slippa badet...

...men varför jag var rädd vet jag inte. Han var ganska hård, men det kanske man måste vara
för att tygla 20 stycken åttaåringar som hellre vill fribada än öva bröstsim
på iskallt blött fotvårtvirussmittat simhallsgolv. 

I vilket fall så var han jättetrevlig nu.
 Så han är förlåten.

*

Ikväll är maken i Luleå och kollar på hockeymatch.
Han fick inbjudan till att se nån välgörenhetsmatch med diverse 
NHL-spelare och ditt och datt som jag inte har en aning om.
Och eftersom han blev inbjuden av en som
gör intervjuer för Luleå Hockeys Fanclub, typ,
så skulle han nog få chans att skaka hand med självaste Foppa.
Det är ändå rätt stort. För den som gillar sport.

(tycker Foppa kunde skicka med en av sina välstrukna sedelbuntar med min man.
DET vore välgörenhet det!)

*

Jag har varit nyttig i veckan också.
Ja, inte matnyttig eller så, gubevars, men jag har gjort nödvändiga saker:

-Börjat sluttampen på måla-huset-projektet.
Tredje säsongen SKA bli den sista.
(tre somrar för att måla en 100kvm stor kåk. Skamligt!)

-Börjat städa förrådet så vi kan sätta in en dörr mellan förråd och garage.
Så att vi sen kan byta värmeanläggningen och varmvattenberedaren.
Så att vi kan göra om gamla övergivna tvättstuga/pannrum till nåt slags kapprum.
Så att vi sen kan...
-Mer tålamod giv mig...

-Börjat titta liiite grann i min sprillans nya *huuu* mattebok!
(5x7) (7x7) + 4x + 3b = Gode Gud hjälp mig!

För andra gången i historien så anordnas EFS Scoutläger, Patrullriks, i Piteå.
Förra gången lägret hölls här var år 1990, då som nu i Mjösjöliden.

1700 scouter, ledare och funktionärer!
(om uppgifterna stämmer...)

1990 var min bättre hälft deltagare på lägret.
Så det var med både glädje och nostalgi han idag fick
 chansen att åtnjuta lite av den där känslan...

Själv har jag inga erfarenheter av scoutliv.
Tyvärr, måste jag säga.

Men jag hoppas att våra barn ska kunna vara med på Patrullriks nån gång.
(och nog lär de delta... självklart ska de vara med i scouterna, det är inte ens förhandlingsbart! Hehe.
Det hör till i den här byn... och jag gillar upplägget.)

Läger är ju så himla kul! Och vilket minne för livet det måste vara.
Att få vara med, att vara en del i sammanhanget.
Gemenskap över alla landets ändar.

Samma år som min man som 11-åring deltog i Patrullriks,
så deltog undertecknad på Sjösportläger på Svinöra...

Jag har alltid älskat vatten... och fick chansen att följa med närmsta grannen
på det där lägret...

Tyvärr kände jag mig som "an englishman in New York"
-jag kände INGEN utom min granne... och jag var liksom inte van vid de där seglarmänniskorna...
(men jag har inga fördomar ;))
,
...men som jag sjösportade!

Jag paddlade kanot... badade... åkte stooor segelbåt...

...och försökte segla liiiten optimistjolle...

...och hur jag seglade!

Runt... runt... och ja... runt.

Och duckade för bommen varje gång den kom vinande.

Jag hade ju ingen aning om hur det där skulle gå till!
Hade aldrig suttit i en jolle förut och visste inget om vindar och skot och sånt.

Min seglarkarriär blev kort, men jag har frågat en båtfrälst god vän om inte han kan
lära ut konsten, så här i vuxen och mogen ålder.  För det verkar kul!
Däremot får det nog bli annan båt än optimistjolle, då han inte har rätt längd och jag definitivt inte har rätt vikt för
den typen av båt...

Nåväl, bilder från skåjtlägret kommer här:


Mjösjöliden och lägerområdet.

Deltagande scouter indelade i distrikt. På väg till lägerbålet.

Vilka vyer!

Mjösjöliden by night.

Temat för lägret är "På spaning" och deltagarna har varit ute på en massa äventyr.
Idag var det marknad, där man med alla möjliga medel skulle samla in pengar till BIAL
(Barn i alla länder)
och kreativiteten var lysande. Några exempel:

-Ansiktsmålning
-Jättesåpbubblor (dotterns favorit)
-Stekt palt, våfflor, godis till försäljning
-Dränk en Blåsmarkare (ja, alltså inte bokstavligt... men blöta blev de)
-Scoutgolf
-Gräv en grop åt andra (man fick prova på att köra en liten grävmaskin)
Kameltur (med artificiell kamel, dock)
...och en massa annat!


-Dränk en Blåsmarkare! Endast femtio spänn!
Ledarna mässade värre än Vild-Hasse i storform.

Insamlingen landade på nästan 170 000:- om jag nu minns rätt.


Det är ingen liten organisation runt lägret;
marken (stora ytor) har lånats av gårdarna runt om... ledarcafé inhyses i en hölada på en av gårdarna.

Sjukstuga finns också och ägarna till den villa där sjukvården huserar,
har flyttat ut under lägertiden.
13 sköterskor och sju läkare arbetar under veckan.

Titlarna är inte att förringa heller: lägerchef, intendenter och sockenledare.
Med flera, med flera...

Ingen folksamling utan Bajamajor. 50 stycken!

Och vakter förstås.
Gubben min hade vaktuppdraget en natt, tillsammans med god vän/kusin.
Jag gissar att den nattens aktiviteter för de två, förutom vaktandet förstås, bestod av:

1) ett tvåsiffrigt antal partier poker.
2) ett ohälsosamt stort bruk av dåliga ordvitsar.

Jag tror också att mängden konsumerat kaffe under natten
resulterade i lika stor mängd konsumerad Novalucol dagen efter.

Men säkerhetssidan verkar ha skött sig bra. 
Har inte hör talas om några  tillbud på hela veckan. 
Inga upplopp. Inga stöldräder.
 Lägertidningen Sulan låter göra gällande att bara några enstaka nattliga bus förekommit.
Men så ska det ju vara!

Enligt Martin Ljungs beskrivning av hur skåjtlivet går till
 så ska man ju koka skåjtmat
av gamla älgar som man hittar...

...fast det verkar ha skett en del justeringar på menyn:  

Häromdagen serverades det 4000 paltar.
Ett ton bananer har gått åt under lägret.
Och  720 liter mjölk.
Per dag!


*