Snart... snart... snart!
I kväll har jag pysslat ihop gardinerna färdigt
till nya husvagnen. I veckan blir vagnen körklar och ska besiktas.
Vill ta hem den och städa ur/fylla på skåpar och lådor...
Och i ärlighetens namn... så här får man egentligen inte säga, men...
-Det ska bli SÅÅÅ skönt att få hem vagnen av ett annat skäl också:
så vi slipper farsgubbens gap om all tid och alla pengar han lagt ner på den.
Han har förvisso fixat till vagnen åt oss, byggt om barnkammaren, målat och donat.
All heder för det.
Men det var en del av dealen. Den deal som han erbjöd oss... för att han inte hade nån användning av vagnen
och prompt ville bli av med den...
Min farsa är tyvärr inte världens enklaste att ha att göra med... suck!
Men nog blir det lyxigt!
(tänk att en 21 år gammal husvagn kan kännas lyxig!)
Termostatstyrd start och stopp på gasolpannan, fullt fungerande kranar ooch pumpar... barnkammare med
riktigt snyggt och stadigt byggda våningssängar, inbyggda solskydd och myggnät i alla fönster, stor kyl som
funkar på såväl gasol som 220V, spisfläkt. Till och med barskåp. Med belysning! Ingen hejd på allt lull-lull...
Dock är det fortfarande nåt speciellt med 70-talare...
Skulle, helt allvarligt vilja ha en gammal Polar eller nåt också,
bara av nostalgiska skäl.
(Ja vaddå? Nog kan man väl ha två vagnar??
Folk samlar ju på alla möjliga konstifika saker...)
Kolla förresten den här
Medge att den är häftig!
*
Nå, Pitebor... var ni på premiären idag?
Loppis alltså?
Jag var där med båda kidsen
(som skötte sig exemplaiskt!)
och inhandlade stövlar till sonen,
skålar till morsan samt en lampa till dottern.
Dottern sjäv, hon handlade en gigantisk badring med handtag
och så en vattenpistol... tror det är nån som längtar efter sommar och bad, hehe!
*
Hoppas slutet på denna månad och början på nästa blir bra för er alla!
Ha en fin examensvecka!
Labbråttorna anfaller.
Skyddsglasögon...Vit rock...Giftiga kemikalier...Klart för start, nu blir det åka av!
Nä... det blir inte samma sak.
Inte samma sak utan gasolbrännare, provrör, och smältdegel.
Det blir inte samma sak utan Birgit i den stinkande lektionssalen på F-plan...
Att på egen hand utföra laboration
medelst potäter, salt och vatten... det känns inte värdigt!
Jag blir sentimental. Det var bättre förr.
På skrivbordet i sovrummet står tre glas med potatis i.
Jag förväntas komma fram till samma resultat som alla andra gjort innan
och det är väl inget större problem.
Kände mig faktiskt rätt löjlig där jag satt i vardagsrummet och lastade i den ena teskeden salt efter den andra...
...tills dess att potäen flöt upp.
Det handlar om osmos... det går i detta fallet ut på att salthalten i cellerna alltid är 0,9%
och att cellerna strävar efter att allt runt omkring ska ha samma salthalt.
Typ.
Och även om man inte fattar nåt av det,
kan man komma undan med att framställa resultatet snyggt och prydligt
och raljera så till den milda grad att det verkar som om man var född i dragskåpet.
Nästa avsnitt handlar om kroppens signalsystem. Känns lite som min hemmaplan,
jag gillar det där med cns och pns... så det bordegå bra.
Idag har jag pratat lite med en mattelärare som ska utröna om
jag möjligen skulle kunna fixa ett G i matte B.
Det må vara ett "G" så svagt att det knappt syns på betygsarket, bara det dock är ett G.
Behöver inte mer. Heller inte mindre.
Men jag är definitivt inte ett lätt fall för matematiska vetenskapen.
Polletten har inte rikigt trillat ner, som min kompis farsa lär ha sagt till sin dotter
då det begav sig.
Om det ändå hade gått att köpa sig fri från matten...
Några hyllningar.
Det är fult att stjäla.
Fast om syftet är gott och ingen blir skadad kan man väl få knycka lite?
I det här fallet tror jag att det nog bara gynnar den bestulne,
i form av fler klick på hansblogg.
Jag har tagit en idé av Niclas Wikström (OMY)
och här! finns origialidén.
Ska alltså lista några, i mitt fall nio personer som jag inte känner/nästan inte känner
och som jag vill hylla, människor som gör världen lite bättre...
Alla nära och kära som jag också borde hylla
får en hyllning utan adress. Ni vet vilka ni är,
men jag vill inte hänga ut era namn...
Här kommer listan, utan inbördes ordning.
Sara & Magdalena, personliga assistansens vikariefixare.
De är guld värda när man blivit sjuk, när barnen blivit sjuka,
eller när man måste ha ledigt av annat skäl.
Alltid så trevliga, även om man ringer 15:45 en fredageftermiddag
och behöver vikarie till 21:45 samma kväll.
Stefan B Andersson & Annika Gaudet.
För deras suveräna sätt att möta de människor med begåvnings-
handikapp som besöker Kulturcafé vaje vecka.
Jag röstar på Stefan & Annika som Åres Pitebor!
Mona, ssk på Hortlax vårdcentral.
Alltid glad, alltid tillmötesgående, alltid beredd att fixa mina ärenden när jag ringer.
Mina gamla lärare på Barn & Fritid: Tanja, Anette, Carina och Carina. (jo, två Carina)
De har en stor del i att jag är där jag är idag.
*
Skriv en lista du också!
Det finns så många människor som förtjänar att hissas!
Tidsnöd och Tradera.
Jag jobbar på att titta in hos er alla... men det går väl inte såå bra...
Det är fullt upp; massor med födelsedagar nu:
Jobb, plugga, fixa med alla husprojekt som
inte blev färdiga förra året
-och säkert inte blir i år heller-
umgås med familjen
och göra husvagnen körklar...
Min man, som ännu är ung, har firat födelsedag i veckan.
Han bjöd på fika på jobbet,
men avsöjade inte att han fyller år.
Någon frågade mig på msn om vi hade vunnit på lotto
eftersom maken slog på stort med fika och allt.
Så jag avslöjade hans hemlighet.
Hon som jag avslöjade det hela för
gick raskt iväg till stans erotikbutik
och inhandlade ett par stressbollar som present.
till min man.
Modell kvinnliga behag.
Modell större.
Annars då?
Solen värmer mer och mer... livsandarna blir mer och mer påtagliga
och jag njuuuter av våren!
Björkarna börjar få små söta löv
och sjön glittrar i eftermiddagssolen.
Det finns inget bättre!
Önskar just nu bara att vår lille gullpojke kunde vara
lite lugnare... lite mer stillsam.
Tänk den dan man kan sätta sig ner i gräset...
...och sitta kvar en kvart eller så...
Utan att behöva jaga lilleman...
Men, men... det är ju bara småsaker.
De är friska, glada, snälla
och världens bästa.. vad mer kan man önska?
... ja, att sonen varvar ner då förstås, men inget annat.
*
Tisdagstemat blev de inget av idag... kunde inte komma på
nån enda fyndig grej på temat randig...
*
Har vunnit en budgivning på Tradera idag!
En klänning från Me & I.
Till lilla (numera ganska stora) gumman.
Precis en sån jag beställde på ett homeparty förra våren,
men som aldrig kom, för att den slarvats bort nånstans...
81:- betalade jag, plus 22 spänn i frakt.
Alltså 103:- för en fräsch och fin klänning
som gick på nästan 400 ny...
Första gången jag köpt kläder på Tradera.
I och för sig andra gången öht som jag köper nåt på Tradera.
Man borde köpa mer där... fast nog tror jag att det förekommer en del
stödbudgivningar också... kompisar som hjälper varann att få upp priserna... man får hålla lite koll!
Bara äta, äta och äta...
Veckan som gick har jag utnämt till Svullarveckan!
Det är nästan äckligt vad mycket gott jag stoppat i mig.
Fast egentligen handlar det inte om vad man äter utan vem som lagar till det.
Jag kan äta nästan vad som helst (utom pölsa, bruna bönor, skaldjur och lutfisk)
bara nån annan planerar och produktutvecklar råvarorna. Bjud på falukorv så kommer jag rusande,
bara jag slipper detta eviga lagande...
På lördag var vi på begravning.
Min farmor har lämnat det jordiska, 87 år gammal. Frid över hennes minne.
Minnesstunden var ganska trevlig, om man tillåts säga så... inte ofta man träffar sina fastrar, farbröder och kusiner.
Nog är det trist med begravningar, men när en människa fått leva i 87 år känns det ändå helt okej.
Så här såg den pompösa matveckan ut:
Måndag:
Middag på Golden Dragon (med bokgruppen)
Tisdag:
Middag på Viking efter styrelsemötet.
Onsdag:
Färdiglunch, lax med potatisgratäng (jobbade dag)
Torsdag:
Bjudna på lunch hos svägerskan.
Fredag:
Lunch hos morsan och farsan.
Grillning till middag,hos morsan och farsan.
Lördag:
Gratänger med fläskfilé på minnesstunden.
Mat från Thai Garden* på jobbet senare på kvällen.
Söndag:
Mors Dag: svärmors delikata smörgåstårta och (jag törs nästan inte säga det)
en sallad från Ängeln. På kvällen alltså. På jobbet.
*Sista gången vi ringde in beställning till Thai Garden.
Inte en rätt var rätt... bara skriva ner allt och lämna in en redogörelse för vad man vill ha.
Heder åt Anna, spm ringde och klagade när vi såg hur fel det blev.
Tack vara det fick vi nästan alla pengarna tillbaka och kan äta mat därifrån nästa jobblördag också...
... men då gäller som sagt skriftligt inlämnad order!
På tal om skriftligt inlämnad... (det här blir en snygg övergång)
så fick jag tillbaka min Naturkunskapsinlämning nyss.
MVG!!
Förvisso MVG- men det är bara att tänka bort minustecknet... ett MVG var det lika fullt!!
Ha en alldeles underbar vecka!
Hoppas att vädret får vara vackert och att vi, till skillnad från idag,
slipper hålla hårt i våraträdgårdsmöbler, mössor och tanklock...
Vilken blåst!
Hon har kommit på nåt!
"Romantik för mig, det är typ... kärlek"
Vi tittare stannar upp, noterar och tar hennes ord till oss.
***
I dag har jag jobbat 9-15.
Som jag brukar på den här schemaveckan.
Som vanligt på Onyxens dagverksamhet.
Övningskört elrulle.
Det är S-V-Å-R-T ska ni veta!
Min kollega Hasse manövrerar en elrullstol
med joystick och det ser löjligt enkelt ut.
Stolen jag är chaufför till,
har en betydligt mindre avancerad styrutrustning,
men jag fixar inte den ändå.
Jag har några hälsenor på mitt samvete.
Ett par snygga väggskador också.
(det är inte bara jag som gjort bucklor, reds. anm.)
***
Nu är det dags att börja staka ut semesterrutterna för sommaren.
Vi har vissa kriterier:
-Max 10 mil bort.
-Fyllecampingar går bort.
-Minigolfbana = krav.
-Fräscha servicehus.
-Bra lekplatser.
Om de testosteronstinna individerna i sällskapet får välja,
så vill de nog campa nånstans där det finns WLAN.
Men hur mycket campingliv är det? Hallå!
Min man har framfört ett par åsikter:
(Jag har den som visningsbild på omy också. Maken skäms över mig.
Men bilden ska vara ful... det är ju hela meningen...)
Han har kommenterat detta också. Citat:
"Bara så ni vet så "lever" inte de där glasögonen längre... Tack för det sonen! =)
Frun påminner (alldeles för) mycket om Elliot Gould (näst längst till höger på bilden http://www.imdb.com/media/rm1006475520/tt0240772
Känner mej inte riktigt bekväm med detta... "
2. Min matematiska uträkning i gårdagens inlägg stämmer inte.
(Jag vet. Det var inte tänkt så heller.)
*
Sen ett köptips. Ett låta-bli-att-köpatips:
Att snålheten bedrar visheten är sen gammalt.
Köpte make-up removerservetter på Dollarstore.
Man måste ju prova, eller hur? Billigt, billigt...
Och ja... jo... nog gick det ta bort make-up med dem.
Men de tar inte bara bort smuts.
De sprider dofter också.
Ädla dofter.
Wunderbaum Skogsfrisk.
-Mmm...
Så om det luktar apa i bilen kan man köra på panelen med
lite make-up servett från Dollarstore... eller kanske under armarna
som en snabb Pajaladusch... möjligheterna är oändliga!
Övertydlighet är en dygd...
...sa min man, lite ironiskt.
Övertydlighet är dynga, sa jag, när jag insåg att mitt inlämningsarbete
på cellens uppbyggnad, mitos och meios (celldelning i kroppscell, resp. könscell)
Darwins naturliga urval och genmodifierade organismer, landade på åtta sidor.
Det var nio frågor som skulle behandlas.
De första sex frågorna
skulle besvaras "kort och kärnfullt"
Jag är inte helt säker på att nio sidor
räknas som kort...
...men däremot går jag i god för att det är ordentligt kärnfullt.
*
I går anordnade byns EFS-förening
"Motion för Mission" för femte året i rad
och målet var att samla in 28 långsjalar till
gatubarn i Addis Abeba.
Det såldes över 275 startkort för en 50-lapp vardera och
den som köpte korten fick gå frivillig promenad runt byn,
men vädret gjorde att de flesta stannade i bönhuset
och åt ihop ännu mer pengar till gatubarnen.
När man köpte startkort deltog man samtidigt i en tävling där man fick
gissa snittiden för fem funktionärers promenad runt Stensjökullen.
Jag gissade 67,35 och det var på mycket vetenskapliga grunder:
Jag slog ihop tiden som det tog för mig och kompisarna att gå sträckan
förra veckan, med svärmors tid (man ser bara blårök när hon sätter iväg)
och så delade jag det på två och fick tiden 82,30.
Men jag insåg att vår tid var mycket dålig, inget att ta med i statistiken,
beroende dels på vår fysiska status och dels på
allt det viktiga som vi diskuterade efter vägen.
Sånt drar ner hastigheten
Så jag drog av en kvart för dessa faktorer
och hamnade på 67,30.
Men bara för att jag är en gambler så la jag till fem sekunder.
Och vann femte pris: en massagebehandling!
I själva verket var vi tre som vann femte pris, men efter lottning blev jag
först att välja. Och jag ångrar mig lite.
Massage är ju fel på något sätt alls, men en weekend i sommarstugan
vid Åbyälven hade inte skadat heller.
Maken kunde inte fatta hur jag kunde välja så idiotiskt...
...men jag såg framför mig hur jag jagade sonen
bland ormar och nässlor, samt plockade upp honom ur älven medelst båtshake,
så jag valde bort den trippen.
*
Nu äntligen funkar det att logga in på bloggen!
Den här bloggflytten har ställt till det, verkar det som.
Har bett min webbdesigner (det lät fläskigt, eller hur?)
att ordna de konstiga länkarna och ändra till ett fetare teckensnitt,
så det borde bli bättre snart...
Min man tycker att jag skulle passa på och ta bort min visningsbild,
eftersom jag tydligen inte gör mig bra i de där solglasögonen.
Men jag vet inte... de passar min skruvade person rätt bra.
*
Schema för veckan ser bra ut:
Måndag: Äta på Golden Dragon med bokgruppen.
Tisdag: Styrelsemöte med middag på Viking.
Lördag: Jobbkväll, schlageryra och middag från Thai Garden.
Söndag: Mors dag, svärmors smörgåstårta.
Ha det bra!
Chockerar omvärlden: går på promenad!
Gubben höll på att sätta surströmmingen i vrångstrupen
när han hörde om våra (mina + två kompisars) planer igår:
-Ett varv runt Stensjökullen. Per apostlahäst.
Det blev inte bättre bevänt med surströmmingen när jag sen sa att det
faktiskt var min idé från början.
Jag är inte betrodd när det handlar om motion, så mycket är säkert.
Ingen skitdålig, stinkande, genomrutten ursäkt för att slippa skolgympan
är obeprövad av undertecknad.
Jag har testat allt:
Förkylning. Astma. Huvudvärk. Håravfall. Eksem. Skoskav. Mensvärk.
Och det mesta passerade. Faktiskt.
Men mensvärk var 14:e dag, tre år på raken, det gjorde avtryck på betyget.
Nånstans finns nog en gräns för vad som är rimligt...
Promenad var det, ja:
Vi gick alltså runt Stensjökullen igår.
Som vanligt hann vi avhandla alla livets krumbukter under tiden.
Och det är ju alltid trevligt. Det finns inget problem som inte
tål att analyseras lite till...
Mindre trevligt var alla inbillade ormar jag såg i dikena,
i form av grenar, gamla avgasrör och hundbajsar.
Det är trist att vara ormfobiker.
Speciellt när man, inbiten (inte ormbiten) motionär som man är,
passerar kilometervis med dikeskanter varje dag.
Det finns många potentiella ormar per hundra meter dike.
Fast kanske höjer det effekten av den fysiska träningen:
jag går lite fortare när jag tror mig se en orm.
Hjärtat slår lite hårdare och snabbare... det borde bara vara nyttigt, eller hur?
Jag har motionerat som en tok under hela maj.
Gått nästan varje dag. En timme varje gång.
( och det bevisar hur mycket man är beredd att utsätta sig för, bara för att
få en timme för sig själv i kravlös tysthet)
Jag känner mig skithurtig. Varenda gång!
I mina målarprickiga Adidas Supernova
och min turkosa Didrikssonsjacka
med "Piteå Kommun Handikappomsorgen" tryckt med grå färg.
(tänk att Piteå Kommun är så vänliga att se till att vi illa avlönade i alla fall har en snygg jacka att gå ut i...)
Och så mp3-spelaren i öronen.
Eller, nej: Lurarna i öronen, spelaren runt halsen.
Det jobbiga är bara att varje gång jag nästan
promenerat klart och är så där tokigt nöjd med mig själv och tänker att; det där gjorde jag bra...
...då kommer det nån jag känner.
Antingen springande, cyklande eller rullskridskoåkande.
Passerar förbi mig i galet högt tempo
och hälsar så där hurtigt utan att vara andfådda ens.
Och långt ska de. Fördärvade glädjedödare!
Det får ju min insats att blekna... en vanlig promenad i all enkelhet
är väl inget jämfört med att åka inlines till Kälen och hem igen...
Att man aldrig ska få vara riktigt glad...
Nä, vet ni vad...
...det fanns inga rena sockar i frysen.
Förvirringen total idag.
*
Inga smutsiga heller, reds anm.
Bara en länk för att komma med på bloggkartan...
Aj som ...
Okej, hur många risker att göra sig riktigt riktigt illa finns det i ett vanligt hem, en vanlig villa,
modell Älvsbyhus i ett plan?
Antagligen många, många...
Man kan till exempel ramla från taket... bränna sig på ugnen eller kanske fastna
med baken i toastolen när man spolar (vacuum ni vet...)
Men jag har aldrig tidigare hört talas om nån som näst intill snavat ihjäl sig på en elvisp.
I vardagsrummet.
Jag tänker mig att man skulle kunna vika hädan av en elvisp som fick
strömförande kortslutning, eller möjligen om man låg i badet och nån slängde i en
visp som var i gång (a la skräckfilm, fast då brukar det vara hårtorkar)
Men detta går till historien...
Om vår son hade hetat Emil och jag just nu varit Anton Svensson, ja då vet jag vad jag skulle skrika nu...
Jag säger som Fru Lundgren sa i går kväll: De är söta då de sover...
Less!
men nu är jag otroligt trött på alla hemska, osmakliga, fruktansvärda
händelser...
Jag vet att det är viktigt att läsa om hur andra människor har det,
att vara tacksam för hur bra jag har det... men jag får sån dödsångest, ångest för att barnen ska fara illa,
med mera, med mera när jag matas med alla vidrigheter som händer runt omkring oss.
Ibland önskar jag att jag slapp höra allt, jag mår bara dåligt av det:
-pedofilhärvor
-barnamördare
-galna pappor som låser in sina barn i källare
-översvämningar
-jordbävningar
-moderatpolitik
-hatbrott
-misär och fattigdom
-likskändningar vid gravsättningar
-knivdåd i Haparanda
Ännu mer less blir jag på pressens osmakliga, vulgära sätt att GOTTA sig
åt allt elände, speciellt alla sjuka uttryck som de envisas med att upprepa som mantran varenda dag:
"kistskandal"
"skräckpappa"
"källarfängelse"
"nakenchock"
"grannfejd"
Och hur fasiken, ursäkta språkbruket, kunde
Englas föräldrar gå med på att visa begravningen i TV?
Nu måste jag ut och ägna mig åt aggressiv lövräfsning innan jag exploderar.
Ajö!
Tisdagstema: Baksida!
Ja... ni märker ju själva hur lågt jag sjunkit.
The bottom should most likely be nådd by now.
Som sagt...
...jag hade ju skrivit ett inlägg, men det försvann.
Måste komma ihåg att kopiera texten och spara den innan jag
skickar iväg inlägget...
Nytt försök nu då, alltså:
Surfar för tillfället på nåder.
I går kväll small en glödlampa i takplafonden
och idag när jag skulle dammsuga så funkade inte dammsugaren.
Trodde jag. Men så var det inte.
(tyvärr får jag nog lov att säga. Inget skulle göra mig nöjdare än att byta dammsugare... den Ä-T-E-R dammsugarpåsar. Till de här nya modellerna är påsarna skitsmå. Och dyra. Jag vill ha en påslös dammsugare.
Kanske även köpa en sån där Grovis till, så kan jag suga upp alla matbitar och sorm som hamnar på golvet...)
Det var nog så att det gick en propp när lampan small
för enda eluttaget som jag får nån ström i,
är i köket. Så nu har jag skarvat routern och datorn med...
...få se nu... *räknar* ...fyra skarvsladdar.
Inget som elbranschen skulle rekommendera, kanske,
men vad tusan gör man... sonen sover, äldsta barnet har gått ut,
så då måste man ju passa på att surfa... jag säger som min svärfar:
"Friskt kopplat, hälften brunnet!"
Och för den som undrar:
Ja, jag kan byta säkringar, men jag hittar inte vilken det är
och så hittar jag bara 16A säkringar och det är ju huvudsäkringar det,
så de kan jag inte använda...
När jag läste PT nu på morgonen så föddes en
idé i mitt huvud, byggd på drömmar och nostalgi:
-Jag ska skaffa mig en moped och gå med i Pite Moppers!
Förstår ni hur kul det skulle vara??
Måste nog fråga min goda vän E.V om vi inte ska skaffa oss varsin Puch Dakota
och göra landsvägarna osäkra i sommar.
Bara för gamla minnens skull...
Synd bara att Dakotorna står högt i kurs just nu.
Hur kunde jag vara så dum att jag sålde min fina pärla för att köpa mig...
...en cykel??
Jo, för att jag är en Idiot, idiot, idiooot!
Bild lånad från Pite Moppers hemsida.
Har varit ute och provcyklat idag
(första gången på två år...)
med barnen i cykelkärran.
Så nu kan jag väl inte sitta på min ändalykt imorgon, antar jag.
Trots min gelévadderade sadel...
Skit också...
När jag skulle publicera det blev jag utloggad.
Bara så ni vet...
...så spikade jag Nk-provet!
(spika betyder i Piteå, möjligen bara här, att ha alla rätt)
Jag är i chocktillstånd.
Ha en trevlig helg... det tänker jag definitivt ha!
Önska mig lycka till!
28 frågor, maximalt 56 poäng.
Lite prestationsångest... min kompis Fru Lundgren, som tyckte att hon inget fattade av texterna
fick 50 poäng!!
*
Var på Grolls igår (vi får ju en summa pengar av vår generösa (hrmmm...) arbetsgivare,
att köpa arbetskläder för.
Skulle även reklamera Didrikssonsjackan jag köpte förra våren.
Dragkedjan är helt paj.
Men se icke skulle det gå!
Nä, för om kedjan varit av dålig kvalitet skulle den gått sönder
redan då jag började använda jackan
(han ansåg alltså att jag slitit sönder den själv!)
och dessutom skulle det vara omöjligt att få tag på en vit dragkedja (!)
och nog skulle han kunna skicka jackan till Didrikssons för att få den undersökt, men om de ansåg att jag haft sönder den skulle jag minsann få betala frakten själv!
Vilken otrevlig typ!
Vi pratar alltså om en årsgammal jacka som gick
lös på 1100 spänn!
Ska inte sponsra Grolls med ett öre mer än de pengar vi får av Piteå Kommun!
*
Ha en underbar vårkväll!
Det går inte att kommentera på Blogg.se!
Så jag kan inte skriva nåt till er som har såna bloggar, sorry!
Bästa hälsningar från
Tisdagstema och lite till...
Jag kombinerar tisdagstemat med lite annat...
Detta måste vara Sveriges mesta husvagn!
(och visst är randen lite orange, va??)
Sitter och kollar husvagnar på Blocket.
Inte för att vi behöver några fler, men det är ju så roligt att kolla
på såna här gamla trotjänare...
Ett par kompisar till oss har en sån här
(inte just den här dock. Denna vagn tillhörde Johansson m fam. men den är såld)
och det är en av de mysigaste vagnar jag sett.
Ombonad och trevlig. Och ett stort kultvärde!
Nåväl, när jag kollade runt på alla tvåhjuliga bostäder som säljs på Blocket
så la jag märke till en del påståenden som man kan misstänka är ren och skär lögn i många fall:
-Alltid vinterförvarad inomhus
(om det vore sant att alla vagnar förvarades så, så fanns det heller inga lediga garage i Svea Rike...
En kompis såg en just sån vinterförvarad vagn på Blocket, men vagnen var helt övertäckt med snö!)
-Ingen fukt
(det är fukt i gamla vagnar, acceptera och gå vidare!
En husvagn från -79 utan fukt har aldrig varit utomhus)
-Väldigt fin för sin ålder
(all inredning sitter ihop med ståltråd och silvertejp)
*
Uppdatering: Takluckan!
Den är orange i alla fall...
Såg ni dokumentären igår?
Och så var jobbhelgen över.
Den första på länge då jag verkligen jobbat hela helgen,
alltså 38 timmar från fredag kväll
till måndag morgon.
Har varit tjänstledig på fredagarna,
men nu rullar det som vanligt igen.
*
Såg ni dokumentären om hon som vuxit upp med utvecklingsstörda föräldrar?
Hon var vid tre års ålder normalbegåvad, men tyvärr är hon nog ganska märkt
av sin uppväxt, för hon verkar inte leva ett svenssonliv direkt:
- Hon är 35 år... hennes närmsta vänner är utvecklingsstörda...
hennes beteende såg inte riktigt normalt ut.
Inte undra på det... tänk om man skulle ha levt sin barndom med
två föräldrar som man växte om intelligensmässigt redan
vid 3-4 års ålder... och sen bli placerad i särskola.
Och tänk om hon istället placerats hos en familj
som kunde ta hand om henne...
*
Vad tycker ni?
Ska utvecklingsstörda
(människor med begåvningsmässiga funktionshinder kanske det heter egentligen)
få skaffa barn?
Ska omsorgspersonal, habilitering och andra samhällsinsatser
uppmuntra dessa människor att bilda familj
för att det på nåt sätt ingår i de mänskliga rättigheterna?
Det är en svår fråga... och spontant känner jag; nej, nej nej!
Men om vi alla ska ha lika rättigheter... då måste de ju också få ha barn...
även om det blir samhället/släkten/personalen i gruppbostaden som ska
ta hand om barnet när föräldrarnas intellekt och förmåga inte räcker till....
...för det handlar om människovärde, eller?
För mig kan människovärde också handla om att
hjälpa de här männsikorna att förstå att de inte klarar av att ha barn.
Att förebygga en katastrof, där sociala myndigheterna til slut
omhändertar barnet.
För hur värdigt är det att bli fråntagen sitt barn?
Hur värdigt är det för barnet att slussas mellan olika hem
och att kanske bära med sig en ryggsäck från de första åren i livet,
en ryggsäck som blir svår att göra sig av med...
Alla människor har rätt till sin sexualitet,
så också människor med begåvningshandikapp.
Sexualiteten måste även de få ha...
Förbjöd vi sex för att det inte skulle bli några barn,
då skulle det tveklöst ändå förekomma sex
och därmed bli en massa barn också...
Upplysning är viktigt!
Jag tänker att de människor som behöver ska få hjälp
att förstå hur de fungerar och få svar på sina frågor.
Kanske också att få hjälp att förstå sin egen förmåga;
att de inte skulle klara av
det ekonomiska, praktiska och känslomässiga ansvar
som en ny liten människa innebär?
Och hjälp att se det goda i livet, även utan barn...
Och skulle det vara så farligt att ge exempelvis en p-spruta
till kvinnor med utvecklingsstörning?
Det handlar ju inte om kastrering eller tvångssterilisering...
Jag har arbetat med människor med utvecklingsstörning i tio år nu
och har sett rätt mycket av gruppbostäder och dagverksamhet
och ibland också haft uppgiften att försöka förklara hur relationer fungerar... ingen lätt uppgift !
Jag vet inte riktigt på vilket ben jag ska stå i den här frågan!
Vad tycker ni om rätten/möjligheten att skaffa barn
om man inte klarar av sitt dagliga liv på egen hand,
på grund av en utvecklingsstörning?
Berätta!
Vilken hund är du?
Jag är en:
Golden Retriever!
Denna hund beskrivs som:
" ...en snäll och tillitsfull hund. Den är glad då den känner sig nyttig och tycker om att samarbeta. Den tycker mycket om att bära grejer i munnen och gör det mer än gärna när den ska hälsa. Detta är ett tecken på stolthet och glädje. Skulle föremålet den valt att bära vara olämpligt och matte eller husse påpekar detta kan den lätt bli ledsen och stött. Golden retrievern älskar vatten. Enligt rasbeskrivningen ska den vara lydig, intelligent och ha naturlig arbetslust. En golden är en stark hund som gärna drar pulka och jobbar fysiskt, men den är ingen direkt sprinter på löpbanan."
Jag blev rätt nöjd av att vara Golden.
Labrador är min favoritvovve, men den fanns inte med i testet,
så Golden är väl så nära man kan komma då...
Stämmer hundrasen på mig då?
Nja... snäll och tillitsfull vet jag inte.
Glad då den känner sig nyttig skriver jag under på.
Jag brukar inte bära saker i munnen vanligtvis och
framför allt inte då jag skall hälsa på folk...
"Skulle föremålet den valt att bära vara olämpligt och matte
eller husse påpekar detta kan den lätt bli ledsen och stött."
Ja, så kan det nog vara!
"Golden Retrievern älskar vatten."
Det stämmer på pricken!
Jag älskar vatten i alla former
(utom möjligen som dryck eller som vattenskada)
men annars... I like! Bada... segla...fiska...
Var just ute på promenad och överraskades av ett Ö-S-R-E-G-N!
Och tyckte det var rätt härligt!
"Lydig, intelligent och med naturlig arbetslust."
Lydig? NEJ! Absolut inte! Obstinat och tvärsöver. Jämt!
Intelligent? Ja, enligt testerna... men vad menas egtentligen med intelligent?
Naturlig arbetslust... nja, bara om det är nåt jag tycker är roligt.
"En golden är en stark hund som gärna drar pulka och jobbar fysiskt,
men den är ingen direkt sprinter på löpbanan."
BINGO! Jag motionerar gärna.
-om det fyller en funktion.
Promenera när jag hämtar barnen på dagis...
klippa gräs (inga spydiga kommentarer nu maken, visst?)
måla huset och sånt...
...men att gå bara för att gå? Nej, för tusan...
Springa utan mål, nä tack, då får det vara.
Snabb är jag inte heller.
Här kommer en bild på favorithunden:
Näpp, nu måste jag iväg och jobba igen... tittar in hos er i morgon!
Ålderstecken... top-5.
Jag känner mig inte gammal, men inser att jag ändå är på väg att bli det när jag:
-Tycker illa om söndagar för att det inte kommer nån Piteå-Tidning.
-Hör mig själv säga "...för femton år sen, då..."
-Saknar stödstrumporna jag hade då jag var gravid.
-Alltid har plånboken full med rabattkuponger som jag rivit ur tidningar.
-Lyssnar på Totta Näslund och blir tårögd av det.
*
Om ni inte har skaffat Totta Näslunds (frid över hans minne)
"Duetterna" från 2001, så gör det!
