Var på middag hos en arbetskamrat igår. Vi var några tjejer (för visst är vi tjejer än?) som åt god mat och surrade.
Och varför gör man inte det oftare? Det är på alla sätt balsam för själ och tanke (även om samtalsämnena kanske inte går under kategorin finkultur alla gånger, hehe...). Jag kom hem 03:15. Det känns idag, men det var värt det.
Om jag bara kunde schasa ut familjen skulle jag tveklöst bjuda nästa gång.

Kanske ses vi på PDOL i morgon kväll?