Hemkommen efter en dag på språngmarsch. Först pluggat på studiecentrum. Sen hem och packat badpåsen, packa tbadpåsar och barn i bilen och så iväg på Äventyrsbadet. Höll dock på att bli en ekonomiskt dålig affär, eftersom inget av barnen ville utnyttja sina badbiljetter till annat än barnpoolen med delfinduschen. Dottern, som t-j-a-t-a-t om Äventyrsbadet var livrädd för alla rutschkanor och lät sig icke övertygas. Inte förrän mamma erbjöd tio spänn om hon skulle åka. Då hamnade allt plötsligt i annan dager och hon tyckte dessutom att det var roligt. Sen försökte hon förhandla sig till mer pengar för ytterligare åk, men från och med åk nummer två och allt framgent så åks det avgiftsfritt.
Sonen åkte utan mutor rutschkana han med. Därefter blev det akut nödighet och... vad ska man säga... väl framme vid facilitetsinrättningen var det redan överstökat. Fast eftersom barnet redan var sjöblött och golvet likaså, så kunde man inte avgöra vad som var vad... hoppsansa... vad gör man en sån gång?

En hamburgare till kvällsmat (fy skäms, hemska föräldrar!) och sen hemgång och för somliga sänggång. Själv åkte jag till bönhuset för lite skratt och surr med bokgruppen (för tillfället utan bok) och det var som vanligt en vitamininjektion.

Nu längtar jag till min säng. Kulturellt perspektiv på hälsa i morgon bitti. Sen jobba natt i helgen. Hur tusan det ska gå utan barnvakt på dagen... usch, det är bara att sluta förlita sig på hon som lovat att sköta två ynka dagar var tredje helg... det verkar ändå alltid finnas ursäkter för att komma undan... suck. Mina härliga jobbarhelger har kommit att bli segdragna helger med näst intill dygnetruntvaka. Surt!

Natti natti!