Gomorron... eller gokväll... eller...

Å hoppsan då...

Vaknade just. Trodde att det var morgon, men tack och lov är det fortfarande kväll. Tror jag. Min man brukar sällan titta på tv på morgonen. Så det är mest sannolikt kväll.
Jag råkade somna med dottern och aldrig sover man så gott som då... och aldrig vaknar man så förvirrad som då man somnat vid fel tidpunkt. Det tar ett tag att skaka liv i sig igen.

Hade jag inte haft planer för morgondagen så tror jag att det hade blivit enklast möjliga förflyttning till egen säng, för vidare sovande. Men jag har planer. Och bekymret är att jag inte har den blekaste aning om vad som är planerat...

Jag vet att jag ska träffa kurskamraten, vi ska göra en intervju med hennes mamma, men var det i morgon eller på tisdag? Ojoj... inte ens den förtryckta planeringen ger mig nån hint eftersom det nyligen påkomna tillägget, intervjun, passar in vilken som helst av dagarna.

En enkel lösning hade varit att ringa kurskamraten och fråga, men jag är rädd att jag skulle låta än mer förvirrad om jag försökte prata med henne. Det vimlar av tappade trådar...

Ungarna har cyklat idag. Vi hade ju lovat att de skulle få ta fram cyklarna på fredag, efter middagen. Men ungefär samtidigt som sista tuggorna slank ner, så började det snöa, ett snöfall massivare än alla snöfall under hela vintern.
Det snöade lapphandskar, lovvikkavantar och pudrade vinylhandskar. Samtidigt.

Så, två ganska besvikna barn fick vänta ända till i går eftermiddag, för snön låg kvar länge. Men till slut kunde vi ändå ta fram de åtrådda åkdonen. Och som det har cyklats! Dottern fick lite snabbrepetition och blev snart varm i kläderna. Sonen, som aldrig cyklat förr, fick stödhjul fastsatta och har sen dess cyklat. Och cyklat. Och cyklat.

När sen storpojken Åktar, (sonens uttal) sju år, cyklade stående så var vår gosse inte sen att försöka han också.
Det gick väl inte värst bra, men det är fascinerande att se hur småpojkarna tar efter de stora i minsta detalj.

Nu måste jag ta tag i kurserna. Av olika skäl har jag varit tvungen att lägga studierna lite åt sidan i veckan, så det finns en del att springa i kapp. Nåväl, ibland måste man prioritera och jag anser min prioritering 100% motiverad.

Ha det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0