...på Mike´s Café (kinasylta på universitetsområdet) var potatismos med ugnsgratinerad fulakrov.
Vet inte säkert, men jag tror det kan vara nåt grekiskt... de har ju så mycket konstiga rätter nuförtiden.

Har just slängt iväg en order på fyra kursböcker. Tack och lov är vi några som delar, så det blir inte så blodigt dyrt ändå.
Några böcker lyckades vi låna på bibliotek, så de lär ju gå några varv genom kopiatorn lånas mellan oss hela kursen.

Man måste säga att det är en fantastisk och brokig skara människor vi kursar med... 19-åringar, just nybakade gymnasiestudenter. Minst-45-åringar som gör lappkast från SVT till sjuksköterskeyrket. Inkassoindrivare, höggravida och sjuspråkiga italienare med läkarintentioner (helt realistiska, smart kvinna det där) Stockholmare, skåningar, svenskar bosatta i Norge, professorsämnen från östeuropa. Några som redan läst fyra år ekonomi på universitet, nån som har bäbisar i sällskap med morföräldrar ute i korridoren, amning på kafferasterna. Riktiga gapmajor. Riktiga smartisar. Åsså Kalixbor.

Till detta kommer ett helt koppel av lärare: adjunkter, lektorer, doktorander, bla bla bla... Några lysande föreläsare, andra helt urusla  (läsa innantill kan jag lika gärna göra själv)...

Däremot, så här efter sammanlagt tre campusveckor, så inser jag att enda sättet för mig att orientera mig i byggnaderna är att ta rygg på nån annan: jag är förlorad i korridordsjungeln (brukar ta fäste på några referenspunkter: caféer, toaletter...fast det är rätt många toaletter, så det är ungefär som att försöka minnas en specifik tall i furuskogen. Fast å andra sidan... hundar luktar sig ju till rätt träd, så varför inte?).