Höstens illvilliga virusarmé har invaderat mig... så klart.
Har man barn på dagis
så ingår en brokig skara farsoter i konceptet,
det är inget nytt... Förkylningar, magsjuka, huvudlöss
(löss har vi, Tack Gode Fader, klarat oss undan. Så även springmask som tydligen
också härjar på förskolorna ibland. Fy för den lede...huuu!)

Förkyld blir jag mer än ungarna som vistas mitt i smittohärdarna,
delar leksaksglassar, toaletter och middagsvilafiltar.
Känns bra att de klarar sig bra... bara lite bittert att jag drar på mig alla fula virusar.

När jag blir förkyld så blir jag (som alla andra) täppt i näsan.

Fast inte täppt i näsan, så där så det visslar lite när man andas eller att bad bradar lide udderligt...
...nä, jag blir T-Ä-P-P-T! Som vore min näsa ett inbrottssäkert kassavalv.
-Inget tar sig in, inget tar sig ut... framför allt inte luft.

Nä. Sånt här fixar inte jag. Jag blir tokig, får panik!
Det är jättesynd om mig!!

Nässpray är ett måste. Ett absolut livsnödvändigt måste.
Kan inte andas, inte äta, inte sova, inte tänka... och huvet känns som om det vuxit till en basketbolls storlek. Och tyngd.
(Det har det säkert gjort, av allt snor som inte kan rinna ut. Blörk!)

Jag blir lite av en desperat missbrukare på jakt efter droger:

Messade till gubben på jobbet, så att han skulle gå på
Apoteket åt mig och skaffa nässpray... en speciell sort förstås, man är väl finsmakare...

...sen messade jag och påminde honom...

...och sen messade jag och kollade att han verkligen varit iväg och handlat.

När han sen kom hem och levererade de välsignade dropparna så
övergick lidandet till eufori! Dimmig lycka! Aaah!

"En spraydusch i vardera näsborren, 2-3 ggr dagligen"
står det på förpackningen.

De har skrivit fel, det fattar väl jag, det...

En spraydusch i vardera näsborren 23 ggr dagligen, ska det vara så klart.