Cykel till salu. Potentiell köpare ringer. Vill komma i morgon och hämta cykeln. Jag lovar att hålla den åt dem.
En man kommer farande med husbil. I husbilen har han fru och obältat barn. Börjar förhandla priset på basis av att han ju kört så långt och därför inte kan betala 300 pengar. Förhandlar pris eftersom cykeln är för skabbig och han ju då måste rusta upp den för att den fyraåriga dottern ska vilja ha den. Förhandlar pris eftersom det ju finns hur många cyklar som helst att köpa utom just denna. Förhandlar pris eftersom jag ju ska vara glad att nån kom och tittade på den. Och jag säger nej. Av pur envishet. Mannen travar iväg, tar sin sammetskjol-och-kråsblusklädda fru, sitt barn och sin finska husbil och gasar iväg.

Är det han eller jag som ska skämmas nu?
Han, för att han var riktigt otrevlig?
Eller jag för att jag tänker: "typiskt såna"?