Uttrycket "Äntligen Fredag"...

...har jag aldrig förstått mig på. Förrän nu.

Som nattarbetare med mängder av lediga dagar har jag aldrig suktat speciellt mycket efter fredagen. Eller, både och.
Jag har längtat efter att vi ska kunna vara lediga tillsammans, för det finns ju en till i huset som förvärvsarbetar och det är ju trevligt att han är ledig ibland. Men i övrigt har det spelat mindre roll. Barnen har inte behövt ha några helveckor på dagis. Så samvetet har inte ätit upp mig. Förrän nu då.

Jag är inte så samvetstyngd nu heller. Har nog ingen egentlig anledning. För vi försöker göra deras dagar på dagis så korta och få som det går, utan att det går ut över mina studieresultat och barnen trivs på sina avdelningar och vi trivs med deras avdelningar. Så det känns bra.

Men den här jobbiga vi-kom-just-hem-och-strax-ska-ni-gå-och-lägga-er-för-ni-måste-upp-tidigt-och-iväg-på-dagis-i-morgon-fast-egentligen-vill-vi-hinna-träffa-er-mycket-längre-rullan, den ogillar jag skarpt. Därför utbrister jag: Äntligen fredag!

Efter en påskhelg i sjukdomens och uttråkningens sumpmarker känns det underbart med en hel, förhoppningsvis frisk, helg. En vårhelg. Ledig sådan.

Dottern har fått löfte (efter mycket tjat och tindrande med ögonen) om att ta fram cykeln ikväll. Sonen ska få stödhjulen monterade på lilla räsern, (han vill ju så klart åktå ha en tukkel) så det kan tänkas bli fyra trötta, ömma ben i morgon.

Maken ser fram emot en kolgrillad fläskfilé (och frugans potatisgratäng. Jag ska inte göra honom besviken) och själv skulle jag vara mer än nöjd om bara solen ville hålla sig framme så att man kan vara ute. Ev. börjar jag måla hyllan som ska vara i toaletten. Har tänkt börja länge, men det har alltid dykt upp viktigare göromål...

Slängde avundsjuka blickar mot grannen igår när han stod och fixade med husvagnen. (Avundsjukan gällde husvagnen,  inte grannen, reds anm.) Hade varit trevligt att få hem vår vagn i helgen, men jag är inte säker på att vi kommer åt den än. Och egentligen är det ju ingen brådska, men det är väl med husvagnen för mig som det är med cykeln för dottern: en intensiv längtan, ett kärleksförhållande. Ett vårtecken.

Ha det gott. Och glöm inte bort att krama varandra i trafiken.







Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag säger Äntligen fredag för i dag får jag gå på jobbet!! Nu i veckan har jag haft markservicen hemma , så nu byter vi i helgen så jag läängtar. För i veckan bor även Emilia & Alexander , DEnnis hos oss. Så det är så många jag har passat upp på dagarna!! Så jag längtar till jobbet i kväll..

2009-04-17 @ 19:30:20
Postat av: Grannen

Hehe, jo vagnen funkar klockers i år oxå!

2009-04-18 @ 10:56:03
Postat av: M

Hallåj! JAg var lite okoncentrerad ett tag, men ni har en cykel åt lilleman? Annars har vi en liten stående här som inte ska användas förrän vår lillebror ska göra vägarna farliga.



Det här med pianon dock. Det har ju legat ute många fina för bara några hundralappar. Jag tror att min chef försökte sälja sitt, men blev inte av med det, så det har inte direkt varit pianomarknad. Jag tror faktiskt inte att det är helt omöjligt att annonsera efter ett gratis piano. Om ni bara kommer och hämtar det själva tror jag säkert att ni kan få både ett och två erbjudanden.



2009-04-19 @ 09:47:19
URL: http://kulturkofta.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0