...nu är vi tillbaka på banan igen. Telefonförbindelserna är reparerade. Maken har varit upp på vinden och rotat och precis som jag trodde så hade det slitits av kablar när maken och en kompis bar upp grejor en fredagkväll.
Men som sagt: Nu kan ni ringa igen.

Dagens pass på sjukhuset var intressant. Har varit med på en undersökning där man med kamera genom näsan och knallgrön nyponsoppa kontrollerade sväljförmågan hos en strokepatient. Efter det fick jag gå med på en insättning av PEG-sond (matningssond från utanpå magen, ner i magsäcken). Har fyllt dosett med mediciner åt en patient med lång, lång läkemedelslista och jag var grymt lättad när det blev alldeles rätt... varenda dag frågar hadledaren om jag lärt mig nåt... och det är ju massor man lär sig, framför allt de mest grundläggande sakerna som jag inte har en susning om (hur patienterna numreras efter hur de ligger på salarna, hur man hanterar antibiotikaavfall och så... de tuffare sakerna får jag väl försöka lära mig när jag har koll på det andra...).

Nu: sömn. Ett alldeles för underskattat nöje.