Vi skriver nu 2009! Nyåret har firats.

Tio vuxna och nio barn delade på 92 kvm och lite bök och stök blev det förstås,
men hjärtligt trevligt ändå!

Tyvärr uteblev fyra personer
på grund av hastigt påkomna kräkningar,
men deras bidrag till kvällens frosseri levererades till vår dörr i tid i alla fall.
Inte att förringa!

Nytt för i år var att blivande Piteåborna deltog.
De hade borstat av sig byggdammet och slitit sig
från slitet och slipet för en stund.

Mycket god mat; kall, marinerad kyckling
och hemlagad potatissallad serverades,
frusen bär-vaniljvisp-chokladglass till efterrätt
och eftersom jag jobbat natten innan
och sov försökte sova på dagen

(höll på att blåsa bort. Inomhus. Älvsbyhus, ni vet...)

så hade jag avsvurit mig all mathantering.
Eller VI, rättare sagt. Vi är ju två vuxna här hemma.

Barnen lekte och stojade
och när stojet blev
oss gamlingar övermäktigt, vid 21-tiden ungefär,
utrustades de minsta barnen
med pyjamas, kvällsmat och därefter
vagn/spjälsäng/resesäng.
De större barnen fick kritor, papper
och godis. (Bra ljuddämpare. Bäst i test.)

Femåriga tjejerna hörde man sen inte så
mycket av. De pysslade och hade trevligt,
utklädda till prinsessor och änglar.
Klara och Annsofi hette de.
Det kunde man avläsa på deras armar. Skrivet med bläck.

Och som det pysslades!

Hela huset glittrar fortfarande.
Golv, mattor, möbler.
Och husägarna själva glittrar som 
Hemträsket en solig sommardag.
 
Tjejorna har strött glitterpulver på en hord av teckningar
och undertecknads dotter passade på att hälla en halv burk
i sin hårbotten också,mitt i benan... och en halv burk är ingen överdrift.

Det här må låta konstigt,
men jag DAMMSÖG hennes hårbotten igår,

(snälla... ring inte socialen... jag har inte för vana att dammsuga våra barn, detta var en nödsituation...)

det fanns inte en chans i världen att tvätta
bort allt glitter...

Fräknar fick hon också på nyårskvällen.
Och de var snyggt gjorda! Hur gulligt som helst faktiskt.
Mindre gulligt när hon dagen därpå skulle fräkna sin bror också.
Med grön färg. Men det tilltaget stoppades redan efter tre-fyra prickar.

Di vuxne fick faktiskt tid att spela lite spel på nyårskvällen.
"När Då Då?"
som min man förstås glänste i och imponerade på oss andra,
med sin stora kunnighet på årtal... och sen tog vi ett halvt parti TP.
Frågorna börjar kännas gamla... dags att byta upplaga.

Raketavfyrning på tolvslaget förstås
och alla stora barn hade lyckats hålla sig vakna.

Dottern, som inte är helt förtjust i bombardemang och höga ljud
tyckte bätte om varmluftsballongen som gubben och nån mer skickade iväg.

Tyvärr tog den sig aldrig riktigt,det blåste för mycket,
så ballongen fastnade i en trädkrona,
varpå den sedan ramlade ner och fortsatte brinna i ett skogsparti
nära en torr gammal bagarstuga. Inte bra.

Kompisarna
(en som gjort lumpen på Sandö, med brand-
och livräddningsinriktning och en om jag tror lumpat
som flygplatsbrandman)
älgade iväg och hämtade den pyrande ballongen
innan det hann bli majbrasa på nyårsnatten.

***

Premiärnerverna gör sig påminda mest hela tiden.
Bara 17 dagar kvar till Den Stora Skolstarten.
Jag är skitnervös!

Lugna mig, någon..