...som betyder mycket:

V och G.

Samhällskunskap A är klar.
Pratade med läraren nyss,
sista betygssamtalet
och ett blytungt ok släppte från mina axlar i samma stund som jag la på luren

(eller... nu för tiden lägger man ju inte på, i den meningen.
Man trycker på en knapp...  det var bättre förr.
Då kunde man i alla fall slänga på luren aggressivt om man ville.
Att trycka på lurknappen argt känns alls inte lika uttrycksfullt och... ja... argt)

Efter två inte så skrytsamma IG:n
(1999 och 2000)
så toppar jag med ett, inte på något sätt skrytsamt,
men däremot mycket välsmakande VG.
(Det hade räckt med Godkänt, så V:et i början känns som bonus.)

Näst sista matteprovet gjorde jag igår.
25 rätt av 28 möjliga.
Inget skryt det heller, min
Matte B Light-kurs är banal
i jämförelse med de kurser som många sitter
och brottas med i samma lektionssal.

Någon läser Matematik E för andra gången,
eftersom det VG(!) de fick i gymnasiet inte räcker till.

Flera måste läsa ännu högre betyg än de redan har,
för att de ska kunna bli antagna till läkar- och
tandläkarutbildningen.

Så min kurs är inte märkvärdig.
92% rätt på proven hittills skvallrar om hur enkel den är.

Men för mig är det STOOORT att ha klarat av kursen!
(eller nästan klarat av... är ju lite kvar än, 10% ungefär.)

Men det beror till största del på läraren, Kenneth,
mattegurun...

*





Jag var till Hortlax Kyrka i helgen och tände ett ljus för Carolin.
Det var sorgligt.
Men värdigt.

Skriver mer om det senare.

Bild från NSD.